Tala om dofter och lukter

Det här är en övning som aktiverar luktsinnet. Jag brukar börja med att dela in alla i grupper och så får de först sätta näsan mot locket och lukta på innehållet och sedan diskutera vad de tror att finns i de olika burkarna. Sen gör vi en lista på tavlan och ser vilken grupp som fick mest rätt. Det här brukar också ge upphov till en diskussion om dofter/lukter som liknar varandra t.ex. när det gäller kryddor.

Jag brukar också ha dem att prata om vilka minnen dofterna/lukterna väcker och fundera på hur vi omedvetet påverkas av lukter och dofter. Hur mycket parfym får man spruta på sig? Är det ok att stinka vitlök?

Min kollega Olga tipsade också om ett annat sätt att jobba med lukter som övar jag tycker, jag tror och jag tycker om/jag tycker inte om. Det här går att göra med nybörjare. Den föregående diskussionen kräver en lite högre nivå.

  1. Först luktar man på innehållet i burken och säger: Jag tycker att det luktar/doftar gott, sött, surt, starkt, äckligt, …
  2. Sen gissar man vad det är för lukt/doft: Jag tror att det är citron, rosmarin, kokos, vitlök, kanel….
  3. Sist talar man om ifall man tycker om eller inte tycker om källan till lukten/doften: Jag tycker om citroner. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tala om Helsingfors och platser

Idag var temat olika platser och vi började med några mingelfrågor som har med olika platser att göra. Sen diskuterades platser i Helsingfors utgående från de här bilderna och frågeställningarna. Alla grupper hade tillgång till karta över Helsingfors. Det blev många intressanta diskussioner och frågor kring ord och betydelser.

Tala om frukter och grönsaker

Den här bilden (som jag själv tagit och  fritt får användas av lärare) använde jag som underlag för följande diskussion:

  1. Vilka grönsaker och frukter ser du på bilden?
  2. Vilka grönsaker och frukter växer i ditt hemland?
  3. Vilka grönsaker och frukter tycker du bäst om/sämst om?
  4. Vad kan man göra med grönsakerna eller frukterna på bilden?

Bild1

Ladda ner PP:n med frågorna och bilden.

Rolig mingeluppgift – Har du … någon gång?

Idag jobbade vi med en rolig mingeluppgift. Alla fick en lapp med en fråga t.ex. Har du någon gång badat i vak? Man ställde sin fråga och den andra skulle svara med en hel mening. Ifall svaret blev jakande skulle man också berätta lite mer. Sen bytte man frågor och gick till nästa person. Jag gick igenom svåra ord innan vi började, t.ex. säckpipa, vak… Här kan du ladda ner lapparna.

Tala om ordspråk

Idag talade vi om ordspråk. Kursdeltagarna på nivå B1 fick en hög med Serholts kort med ordspråk (början och slutet av ett ordspråk) som de skulle para ihop. De skulle fundera på vad ordspråket betyder och om de har samma ordspråk eller något liknande  i sitt eget språk. Det ledde till intressant diskussioner om vad ordspråk kommer ifrån hur  lika och olika de kan se ut i olika kulturer.

Alla helgons dag och halloween

Idag kommer jag att tala om alla helgons dag och halloween i min diskussionskurs (nivå B1). Jag introducerar temat med hjälp av filmsnutten på YouTube och kommer sedan att använda texten påMediespråks sida. (På sajten Svenska traditioner som för övrigt har korta texter om många nordiska traditioner finns en lite längre text).

Andra bra videosnuttar: Varför firar vi Halloween? och Lilla aktuellt: Vid Allhelgona minns många och de som dött 

Jag kommer först att låta dem samtala om huruvida de alls känner till traditionen kring alla helgons dag eller halloween och berätta vilka erfarnheter de har, t.ex. om barnen har halloweenfest på dagis eller i skolan, om man tänker besöka begravningsplatsen för att tända ljus osv. men också om hur man minns de döda i olika kulturer.

Jag tänker också försöka få dem att berätta om en död person som betytt något för dem och lämnat spår. Det behöver inte vara en nära anhörig eftersom det kan vara känsligt utan t.ex. en författare vars litteratur berört och gett nya insikter.

Med mina afatiker lyssnade vi också på Henrik Åbergs Du är alltid en del utav mig och läste en dikt av Nils Ferlin kring temat.

HBL och verbsnurror

Idag diskuterade vi nyheter genom att titta på första sidan av HBL och fundera på rubriksättning och bildval i nyhetsrapportering, vilka nyheter som känns relevanta och varför, vad en nyhet egentligen är och hur man vinklar nyheter beroende på i vilket land man befinner sig. Vi streckade också under alla verb,  funderade på deras betydelse i sammanhanget och övade verbböjning med hjälp av verbsnurror.  Verbsnurror

Sfi-podd

Nu finns det nya avsnitt i Natur & Kulturs SFI-podd under temat ”Språkresan” och tillhörande undervisningsmaterial som verkar jättebra!

Natur & Kultur tips för hur podden kan användas i undervisningen:

1. Lyssna och förstå. Lyssna på avsnittet en gång utan att titta på frågorna. Ta sedan del av frågorna – antingen läser eleverna själva eller så läser läraren högt – och lyssna igen på avsnittet. Svara sedan på frågorna skriftligt, individuellt eller muntligt i grupp. Det finns både läsförståelsefrågor och några fördjupningsfrågor med utrymme för reflektion.

2. Ta reda på. I denna del ska eleverna själva söka upp information kopplad till någon fråga i avsnittet. Tänk på att detta kräver tillgång till datorer!

3. Samtala om. Här presenteras ett samtalsämne som är kopplat till avsnittet. Tips! Låt eleverna först samtala i mindre grupper för att sedan presentera en intressant tanke inför hela klassen.

4. Muntlig eller skriftlig övning. Till varje avsnitt följer det med en uppgift som kan lösas antingen individuellt eller i grupp. Uppgiften är kopplad till avsnittets innehåll eller språkutveckling.

5. Arbeta vidare. Under denna rubrik ges tips på specifika kapitel och uppgifter i läromedel från Natur & Kultur som kan användas vidare i uppgiften.

Läsning – nyckeln till språket!

Så här skriver Lina Nordstrand, förlagschef på Vilja förlag: ” Som vuxen behöver vi ungefär 50 000 ord för att kunna orientera oss i samhället. En sjuåring som börjar skolan kan ungefär 7 000. En flitig gymnasist cirka 45 000. Ju senare man som nyanländ kommer hit, desto fler genvägar in i samhället och språket behövs det alltså. Att läsa är en genväg till ett rikt ordförråd. I början kan man ta hjälp av lättläst. Viktigt är att motiveras av böcker som känns relevanta.”

Därför borde vi som språklärare uppmuntra till läsning och ge tips på olika typer av lättlästa böcker, men också berätta om bra böcker eller artiklar vi själva läst för att väcka läslust och nyfikenhet. När jag undervisade modersmål i skolan brukade jag alltid säga att all läsning är bra oberoende av litteratur. Man behöver inte känna till varje ord så länge man förstår sammanhanget. Det här gäller också TV-program och filmer där man hör orden uttalas.

Några konkreta tips:

  1. Inför VECKANS LÄSTIPS (nyhet, bok, artikel) som eleverna eller läraren presenterar varje vecka.
  2. läs ett romanutdrag som slutar precis när något är på väg att hända (cliffhanger) och gissa sen i par vad som kommer att ske. (Det här fungerar jättebra som skrivuppgift)
  3. Läs en romanscen + se ett videoklipp av samma scen och diskutera skillnader mellan bok och film. Det kan väcka intresse för böcker som filmatiserats.

Här finns länkar till förlag som ger ut lättlästa böcker: