Författararkiv: Annette Jansson

Profilbild för Okänd

Om Annette Jansson

Jag är en passionerad språklärare och utbildare som försöker utarbeta kreativa, aktiverande och inspirerande metoder för klassrummet.

Vad har hänt här?

Publicerad den av
Svara

Det har varit en lång paus i bloggandet, men jag ser fram emot en aktiv och idérik höst och längtar efter att få stiga in i klassrummet igen!

Här är ett tips på en bok som innehåller inspirerande bilder för berättande. Man ska berätta om vad man tror att har hänt på bilden, sedan klicka på QR-koden och se en kortfilm med en version av händelseförloppet. Här kan man jämföra versioner och diskutera varför ens egen motsvarar/inte alls motsvarar försaget i boken. Man kan använda bilderna och filmerna i vilket språk som helst.

Sfi-podd

Publicerad den av
Svara

Nu finns det nya avsnitt i Natur & Kulturs SFI-podd under temat ”Språkresan” och tillhörande undervisningsmaterial som verkar jättebra!

Natur & Kultur tips för hur podden kan användas i undervisningen:

1. Lyssna och förstå. Lyssna på avsnittet en gång utan att titta på frågorna. Ta sedan del av frågorna – antingen läser eleverna själva eller så läser läraren högt – och lyssna igen på avsnittet. Svara sedan på frågorna skriftligt, individuellt eller muntligt i grupp. Det finns både läsförståelsefrågor och några fördjupningsfrågor med utrymme för reflektion.

2. Ta reda på. I denna del ska eleverna själva söka upp information kopplad till någon fråga i avsnittet. Tänk på att detta kräver tillgång till datorer!

3. Samtala om. Här presenteras ett samtalsämne som är kopplat till avsnittet. Tips! Låt eleverna först samtala i mindre grupper för att sedan presentera en intressant tanke inför hela klassen.

4. Muntlig eller skriftlig övning. Till varje avsnitt följer det med en uppgift som kan lösas antingen individuellt eller i grupp. Uppgiften är kopplad till avsnittets innehåll eller språkutveckling.

5. Arbeta vidare. Under denna rubrik ges tips på specifika kapitel och uppgifter i läromedel från Natur & Kultur som kan användas vidare i uppgiften.

Fantasidomino

Publicerad den av
Svara

För att kunna spela fantasidomino krävs det en packe bildkort. Ett enkelt och billigt sätt att skapa bildkort till undervisningen är att använda en vanlig kortpacke och limma på roliga bilder.

Syftet med fantasidomino är att locka kursdeltagarna att tala och skratta tillsammans! Man kan antingen dela ut alla kort i gruppen eller lägga dem i hög på bordet så att var och en väljer det kort den tycker passar bäst.

Man spelar domino genom att lägga korten efter varandra och förklara varför de passar ihop. Här får man använda allt från rimliga till orimliga förklaringar! Vill man göra det lite svårare ska man använda siffrorna och färgerna: rött för något positivt och svart för något negativt med ordet inte. (Se mitt exempel nedan.)

IMG_3962

Exempel: Kort 1: Jag heter Inger och jobbar som lärare i Borgå och trivs med mitt jobb. Men varje år i maj börjar jag längta till Åland där jag är född. Kort 2: Jag brukar tillbringa varje sommar där i min lilla röda stuga. Jag älskar trädgårdsarbete. Kort 3: Jag har en tupp och 6 hönor. Jag får färska ägg varje dag och de är de godaste äggen på jorden! Kort 4: Men jag får inte sova om morgnarna, för tuppen väcker mig varje morgon halv sex. Då behöver jag minst 5 koppar kaffe, annars kommer jag inte upp ur sängen. Kort 5: Jag brukar unna mig tre chokladbitar varje dag även om det inte är så hälsosamt med socker! …      

 

Läsning – nyckeln till språket!

Publicerad den av
Svara

Så här skriver Lina Nordstrand, förlagschef på Vilja förlag: ” Som vuxen behöver vi ungefär 50 000 ord för att kunna orientera oss i samhället. En sjuåring som börjar skolan kan ungefär 7 000. En flitig gymnasist cirka 45 000. Ju senare man som nyanländ kommer hit, desto fler genvägar in i samhället och språket behövs det alltså. Att läsa är en genväg till ett rikt ordförråd. I början kan man ta hjälp av lättläst. Viktigt är att motiveras av böcker som känns relevanta.”

Därför borde vi som språklärare uppmuntra till läsning och ge tips på olika typer av lättlästa böcker, men också berätta om bra böcker eller artiklar vi själva läst för att väcka läslust och nyfikenhet. När jag undervisade modersmål i skolan brukade jag alltid säga att all läsning är bra oberoende av litteratur. Man behöver inte känna till varje ord så länge man förstår sammanhanget. Det här gäller också TV-program och filmer där man hör orden uttalas.

Några konkreta tips:

  1. Inför VECKANS LÄSTIPS (nyhet, bok, artikel) som eleverna eller läraren presenterar varje vecka.
  2. läs ett romanutdrag som slutar precis när något är på väg att hända (cliffhanger) och gissa sen i par vad som kommer att ske. (Det här fungerar jättebra som skrivuppgift)
  3. Läs en romanscen + se ett videoklipp av samma scen och diskutera skillnader mellan bok och film. Det kan väcka intresse för böcker som filmatiserats.

Här finns länkar till förlag som ger ut lättlästa böcker:

Tala om motivation (Nivå B1+)

Publicerad den av
Svara

Vad är det som motiverar människor? Det här är en frågeställning som är intressant att diskutera i grupper på en mer avancerad nivå, men den här diskussionen kan bli ganska personlig så det gäller att känna sin grupp.

Jag började med att fråga vad motivation egentligen är. Sedan delade jag ut följande faktaruta ur HBL (16.4.2018) där vi gick igenom de olika motivationsbehoven (svåra ord och betydelse…). Man kan också ha behoven på skilda lappar. Sedan fick de välja vilket/vilka behov de uppfattar som viktiga för dem personligen och vilka de upplever att inte berör dem det minsta. Det uppstod oerhört intressanta diskussioner.

 

Tala om kostvanor och hälsa (Nivå A2+)

Publicerad den av
Svara

Mat, kostvanor och hälsa är ett tacksamt tema som de flesta kan relatera till. Jag brukar visa den här kostpyramiden som Statens näringsdelegation publicerat och börja med att gå igenom vokabulären, t.ex. genom att använda flashkort med matvokabulär, för att befästa ordförrådet innan vi börjar diskutera själva ämnet.

Sedan har jag låtit kursdeltaganra rita sin egen kostpyramid och fundera på sina matvanor i förhållande till rekommendationen. Här kan man också fundera på hur pyramidens utseende varierar beroende på i vilken världsdel man befinner sig.

På Yles sidor finns ett bra 5-minuters videoklipp om de nya kostrekommendationerna, som också gör sig bra som utgångspunkt för en diskussion om hälsa och kostvanor.

kostpyramid

Herr Nilssons berättarkappsäck (Nivå A2+)

Publicerad den av
Svara

I Herr Nilssons berättarkappsäck finns en massa småsaker som kan stimulera fantasin och få igång prat. Kursdeltagarna får först gissa vad som kan tänkas finnas i kappsäcken och på det sättet övar vi substantiv. De får sedan välja en sak per man och berätta varför de valde just den saken. Jag brukar också ställa följdfrågor. Diskussionen går i alla möjliga riktningar. T.ex. nyckeln gav upphov till helt underbara diskssioner om låsta dörrar och nycklar som öppnar portar till nya världar och hjärtan.

Inspiratör: Pia Riihimäki

Roligt med klockan – arbeta med stationer

Publicerad den av
Svara

Jag hittade ett roligt spel som man kan använda i klassen när man vill öva klockan men också att tala om vad man gör olika tider på dygnet.

  1. Para ihop klockslag med dagliga aktiviteter.
  2. Beskriv vad som händer på korten. Fördjupa sedan diskussionen: Vad brukar du själv göra samma tid. När äter du middag om du inte gör det den tiden som anges på kortet? Med vem äter du middag? Vad äter du? osv  (Var och en väljer olika klockslag i tur och ordning tills korten är slut.)
  3. Tomrumsuppgift: alla i gruppen väljer varsitt klockslag och hittar på vem dessa mänskor är och vad de kommer att göra efter sin aktivitet på kortet.

Stationer: Man behöver bara ett spel om man jobbar med stationer så att grupper på 2-4 personer jobbar ca 15 minuter vid en station och sedan går till nästa. Fördelen med stationer är att jag som lärare kan stå vid en station som t.ex. kan handla om grammatik. På det sättet får jag en möjlighet att fokusera på enskilda studerandes behov och det är lättare för de studerande att ställa specifika frågor.