Läsning – nyckeln till språket!

Så här skriver Lina Nordstrand, förlagschef på Vilja förlag: ” Som vuxen behöver vi ungefär 50 000 ord för att kunna orientera oss i samhället. En sjuåring som börjar skolan kan ungefär 7 000. En flitig gymnasist cirka 45 000. Ju senare man som nyanländ kommer hit, desto fler genvägar in i samhället och språket behövs det alltså. Att läsa är en genväg till ett rikt ordförråd. I början kan man ta hjälp av lättläst. Viktigt är att motiveras av böcker som känns relevanta.”

Därför borde vi som språklärare uppmuntra till läsning och ge tips på olika typer av lättlästa böcker, men också berätta om bra böcker eller artiklar vi själva läst för att väcka läslust och nyfikenhet. När jag undervisade modersmål i skolan brukade jag alltid säga att all läsning är bra oberoende av litteratur. Man behöver inte känna till varje ord så länge man förstår sammanhanget. Det här gäller också TV-program och filmer där man hör orden uttalas.

Några konkreta tips:

  1. Inför VECKANS LÄSTIPS (nyhet, bok, artikel) som eleverna eller läraren presenterar varje vecka.
  2. läs ett romanutdrag som slutar precis när något är på väg att hända (cliffhanger) och gissa sen i par vad som kommer att ske. (Det här fungerar jättebra som skrivuppgift)
  3. Läs en romanscen + se ett videoklipp av samma scen och diskutera skillnader mellan bok och film. Det kan väcka intresse för böcker som filmatiserats.

Här finns länkar till förlag som ger ut lättlästa böcker:

Tala om motivation (Nivå B1+)

Vad är det som motiverar människor? Det här är en frågeställning som är intressant att diskutera i grupper på en mer avancerad nivå, men den här diskussionen kan bli ganska personlig så det gäller att känna sin grupp.

Jag började med att fråga vad motivation egentligen är. Sedan delade jag ut följande faktaruta ur HBL (16.4.2018) där vi gick igenom de olika motivationsbehoven (svåra ord och betydelse…). Man kan också ha behoven på skilda lappar. Sedan fick de välja vilket/vilka behov de uppfattar som viktiga för dem personligen och vilka de upplever att inte berör dem det minsta. Det uppstod oerhört intressanta diskussioner.

 

Tala om kostvanor och hälsa (Nivå A2+)

Mat, kostvanor och hälsa är ett tacksamt tema som de flesta kan relatera till. Jag brukar visa den här kostpyramiden som Statens näringsdelegation publicerat och börja med att gå igenom vokabulären, t.ex. genom att använda flashkort med matvokabulär, för att befästa ordförrådet innan vi börjar diskutera själva ämnet.

Sedan har jag låtit kursdeltaganra rita sin egen kostpyramid och fundera på sina matvanor i förhållande till rekommendationen. Här kan man också fundera på hur pyramidens utseende varierar beroende på i vilken världsdel man befinner sig.

På Yles sidor finns ett bra 5-minuters videoklipp om de nya kostrekommendationerna, som också gör sig bra som utgångspunkt för en diskussion om hälsa och kostvanor.

kostpyramid

Herr Nilssons berättarkappsäck (Nivå A2+)

I Herr Nilssons berättarkappsäck finns en massa småsaker som kan stimulera fantasin och få igång prat. Kursdeltagarna får först gissa vad som kan tänkas finnas i kappsäcken och på det sättet övar vi substantiv. De får sedan välja en sak per man och berätta varför de valde just den saken. Jag brukar också ställa följdfrågor. Diskussionen går i alla möjliga riktningar. T.ex. nyckeln gav upphov till helt underbara diskssioner om låsta dörrar och nycklar som öppnar portar till nya världar och hjärtan.

Inspiratör: Pia Riihimäki

Roligt med klockan – arbeta med stationer

Jag hittade ett roligt spel som man kan använda i klassen när man vill öva klockan men också att tala om vad man gör olika tider på dygnet.

  1. Para ihop klockslag med dagliga aktiviteter.
  2. Beskriv vad som händer på korten. Fördjupa sedan diskussionen: Vad brukar du själv göra samma tid. När äter du middag om du inte gör det den tiden som anges på kortet? Med vem äter du middag? Vad äter du? osv  (Var och en väljer olika klockslag i tur och ordning tills korten är slut.)
  3. Tomrumsuppgift: alla i gruppen väljer varsitt klockslag och hittar på vem dessa mänskor är och vad de kommer att göra efter sin aktivitet på kortet.

Stationer: Man behöver bara ett spel om man jobbar med stationer så att grupper på 2-4 personer jobbar ca 15 minuter vid en station och sedan går till nästa. Fördelen med stationer är att jag som lärare kan stå vid en station som t.ex. kan handla om grammatik. På det sättet får jag en möjlighet att fokusera på enskilda studerandes behov och det är lättare för de studerande att ställa specifika frågor.

 

Tala om vintern

Förra veckan när det ännu fanns snö och man kunde njuta av vintern använde jag den här kortfilmen av Riku Karjalainen. Efter filmen fick kursdeltagarna berätta vad filmen väckte för tankar och vi skrev upp ord med anknytning till vinter och natur på tavlan. Till sist fick de sitta i grupper och fundera på hur de upplever den finska vintern och vad man kan göra under vinterhavlvåret. Till sist berättade varje grupp vad den kommit fram till.

Öva grammatik med pratbubblor

Herr Nilsson, som vår SFI-apa heter, har varje vecka något att säga. Med hans hjälp repeterar jag grammatik och ordföljd. Den här gången handlar det om skillnaden mellan preteritum och perfekt. När vi övar ordföljd frågar jag: ”Vad säger Herr Nilsson?” eller ”Vad frågar Herr Nilsson?” och pekar på en pratbubbla. Då ska en kursdeltagare t.ex. svara ” Han frågar vad vi åt igår.” eller ”Han säger att han inte har ätit jordgubbar på länge.”

dialoger

Inspiratör: Gerd Forss

Öva klockan med spel

På bloggen Mary on the Moon finns en massa inspirerande material att ladda ner gratis. Bloggaren är lärare och inspirerad av Montesoripedagogik.

Här fick jag idén till KLOCKSPELET. Jag skev ut klockorna och gjorde  sedan en spelplan . Lägg klockorna i en hög i mitten så att varje spelare alltid får en ny klocka. Sedan går spelarna runt på spelplanen och tränar att säga vad klockan är.

Klockspel

 

 

Prata och skriv med sagotärningar!

Man kan göra många kreativa och roliga uppgifter med sagotärningar. Finns att köpa billigt på Tiger.

  1. Hitta på en kort historia och skriv ner den.
  2. Hitta på meningar och skriv dem sedan på tavlan och diskutera ordföljd och meningsbyggnad.
  3. Öva ordklasser – hjärtat kan vara både verb, substantiv och adjektiv.